Sidor

måndag 31 december 2012

ETT NYTT ÅR





Ett Nytt  År

Ett helt nytt år framför mej!
..
En dag som den här ( då tunga regnmoln jagar varandra)) En dag som den här då man vill börja ett nytt liv!
.
Ta om från början!.

Göra allt det där som man försummade bättre, äktare, sannare, starkare.

Ett långsammare, nyttigare liv. Inte så mycket tycken och fördomar, småsnålhet och kritisk.

Den nya dagen. Det nya året!

Önskar jag   margareta

söndag 30 december 2012

ÅRETS SVENSK

2012.  Varför blev inte JAG Årets Svensk.
Gick åt sidan med min lilla silverfärgade i snöyra och -13 grader, risken var stor att jag skulle frysa om händerna då jag ringde polisen. Ingen snöskyffel. Talade om att det fanns råddjur som gick på 3 ben.
Priset delas ju ut 29/12. Nej det gör mej inte arg eller besviken.

Istället visar jag storsinthet och inrättar ett eget pris. Så nu har jag tänkt och tänkt och enats med mej själv om att kalla priset för  "råddjursteken".

Gott Nytt  margareta

lördag 29 december 2012

VID BENSINSTATIONEN


När jag vaknade i morse var det snöblandat regn! Ha ha. Visst är regn bra - men, jag blev riktig suuuuur. Bara att acceptera, och nu är det som det är. För vi ska ju vara glada att det finns. Tänk så innehållslös ditt liv skulle varit utan väder.

På bensinstation senare, vi var minst 6 pers, som tyckte likadan. Gud va grått det är hela tiden. Skulle ju aldrig kunna säga på bensinstation, och upprepa som en mantra, utan väder.

Säkert skulle det var tyst vid kaffeautomaten och de varma äppelmunkarna.



torsdag 27 december 2012

NYÅRSLÖFTEN!??


Vi har slutat med asbets!

Det är inte längre socialt accepterat att röka. Miljöbilar är häftiga och om man inte sopsorterar hamnar man inte hos gud. Man kan ju tycka att den utvecklingen "tackochlov" går framåt!

Utom hos fyrverkerier och bomfronten.

Ho ho ha ha,  och hur har vi det med fyrverkarie. Ska vi grisa ner miljön och så ungarna som vi tvingar på bilbälten och cyckelhjälm. Ungarna  skickar vi ut på gatan med en laddning tigerskott(hete så förr) och dåligt omdöme.

Eftersom staten har ansvaret för våldsmonopolet genom polis- och militärverksamhet är mitt förslag att staten oxå ansvarar för idiotin. Ett fyrverkarie på kommun med ett säkerhetsavstånd på 3 km är rimligt. Bara staten får inneha skräpet, alltså ingen gårdförsäljning som det är nu.

Och nu ska jag ta hand om tvättmaskin!

Ha en trevlig sylvester/nyår och se till att inte få en raket i ansiktet!


                                                 KRAM



måndag 24 december 2012

JULDAGSMORGON

Mörker och tystnad. Tung blötsnö som fallit några timmar sedan. Klockan 07.00 är det körsång i kyrkan. Varför inte? All denna kyla, all denna snö. Inombords behöver man en pupurrand. Gemenskap, trängsel.

Ute på slätlandskapet ligger katedralen, glimmande, som ett snöslott ur boken Olles skidfärd hos farbro Frost.    Från alla håll kommer kyrkobesökare. Rask går de in i kyrkan. Alla vill ha bästa platsen. Alla vill se och höra kören bra. Se altaren och prästen. Unga gamla. Barn med hostor har vi oxå med oss. Man makar gärna ihop sig. Finns stjärterum finns hjärterum,  och mycket god vilja.

Halv sju är det redan fullsatt. Med råge. Ljusen fladdra på altare och predrikstol. Det är bara granen som de inte fladdra, som väl är! Ungarna gäspar stort, deras nätter är sena.

Nu tågar kören in, vi reser oss skrapande och hälsar.  Sist går prästen, han har tofs, en spensligt man i vit skrud. Han är lik Fader Ralp, i Törnfåglarna hans leende är mild.

Jag är lite avvundsjuk på körsångare. Det måste vara underbart att få sjunga tillsammans. Musik,  glädje, allvar.

Fader Ralf läser ur evangeliet. Den nya varianten. Josefs trolovade väntar barn, Maria, väntar barn. Hon är inte längre havande.

I stilla Natt, just vid orden "oss är en frälsare född", gav ett babybarn hals nånstans under valven. Det var vackert. Vilken regi! Man hade velat applådera.

Frid på jorden och oss människor en god vilja. , säger man inte längre, utan "åt jorden fred", och det var nog det de flesta knäppte sina händer för. Tanken på världens öde, alla öden, våra egna öden.

Utanför de höga fönstren föll mörkret svart. Ingen ovanligt stor och klar stjärna tittade in.

Solosång var det oxå. Sopranen svingade sig upp i kupolen med en jublande Jul, jul strålande jul och barytonens Helga Natt var len och varm som en kopp chocklad en kulen skolmorron. Åh, den gick igenom märgen. Man rös av välbehag. Att kunna sjunga så.!

På hemvägen genom ett vit vinterlandskap kände jag mig ändå annorlunda, nej, inte glad, men starkare.  Man ser inte det som är närmast, det givmilda.

Och purpurranden hade jag skaffat mig.

söndag 23 december 2012

GOD JUL





En god jul med mycket fin julmusik  god mat och en skön bok i soffhörnan, önskar jag er alla!



margareta

lördag 22 december 2012

NÄR JULDAGSMORGON GLIMMAR......



När juldagsmorgon glimmar
jag vill till stallet gå......

En julvisa som varit min favorit sedan den tiden barnen var små.
Texten är hoppful. Vi ska oxå tänka på våra husdjur.

Det är härlig med jul-musik. Att minnas till.

Har just nu varit och lyssnat på musikklassens fantastiska luciatåg, där tjejerna och killarna i "tåget" gav mej ryssningar med sina klara och samstämmiga röster.

Vi behöver så väl all denna traditionella julmusik och julspel. I allt elände som finns runtomkring oss i världen.

Och nu bygger vi en snögubbe och snölyckta och njuter av jultiden........

För nu tändas 1000-juleljus....  och jag vill önska Er alla en God Jul och ett Gott Nytt 2013!




onsdag 19 december 2012

BOKEN

kattresan
 
Boken, denna gudomliga vara!
 
Gustaf 1½ förtillfället hos mormor, klänger upp i hammocken till mormor och pekar på en korg med sagoböcker. Han är barfot och sandigt och lite klibbigt, men läsa kan man göra i alla sckick, och det gör vi. Han förstår och reagerar. När en gubbe med näsan blå skrämmer katt och Lillan i "Kattresan" slår han på gubben med sin smutsiga lilla knytnäve. Vilken lycka att det finns sagoböcker! Särskilt då man är hos mormor och det inte är badväder varenda dag.
 
När hans mamma var liten läste vi om troll och tomtar, om Ranunkel i kungaborgen, om skepp som alltid var på väh nånstans, om Mio min Mio. Senare läste vi H C Andersen. Det var dåtidens videovåld.  Om man läste på rätt sätt var det mer dråpligt än hemsk. Var det farligt?
 
 
 
Idag tycks många tycka att blod och tarmar på video är roligt.
En självdestruktionens eufori. Varför skulle de annars köpa hem just sånt?
 
Det skulle aldrig falla mej in att läsa social avhandling och poli´tisk propaganda för små barn. Och vem har sagt att barn till skilda föräldrar älskar att läsa om skildsmässobarn.
 
Egentligen vill vi ju alla fly från vår verklighet en liten stund. Fantasin måste få en knuff.
 
Nu säger jag oxå, åsså slut.
 
 
  

måndag 17 december 2012

VID FÅGELBORDET

Att då och då titta ut genom fönstret, för att kolla fågelbordet,  har blivit en vana. Ingenting är tacksammare och ju kallare och snörikare det är, desto fortare kommer matgästerna.

Drottningen av fågelbordet är NÖTVÄCKAN. Hon lever visserligen största tiden i och omkring ekarna men kalla snörika vintrar dominera hon fågelbordet med hela sin knubbiga och tempramentsfulla  personlighet.

Hon har eken som bas vid  sina våldsamma besök vid fågelbordet utanför köksfönstret.  Kommer dängandes runt knuten  för att på 2 sekunder få i sig sin matbit, kör hänsynslöst undan mesar, talxoxar  och annat patrask, sprätter med näbben så solrosfrön spöregnar mot fönsterblecket och är i nästa ögonblick på väg mot eken i samma ursinniga  tempo. Det är något vilt och slösaktigt över henne . Planhushållaren jämrar sig lite bakom fönstervadden inför hennes åsyn.

Ibland har hon sällskap av gröngölingen.


lördag 15 december 2012

EXOTIC STAR.........

Drömmen om ett frukostbord belamrad med de ljuvligaste amaryllisarna var svårt att förverkliga - nästan!
 

Exotic Star, Apfrodité, Evergreen  och Souvereign vackra namn och vackra amaryllisar som nu  har börjad blomma!

Och det var tur, precis i tid,  för det finns inget som är så trevligt som  att ge  en amaryllis vid en glöggträff hos goda vänner och bekanta.

Blomman är ju en riktig ögonfägnad , den är pampigt, blommar länge!

Dock har det denna advent varit ett litet äventyr att få den med ut  i kylan utan frostskador på transportsträckan till glöggen.  Massor med tidningspapper och tjep har gått åt.  Allt har gått  väl !

Då  Netto hade extra pris för endast 29:- köpte jag  3 st lökar av Amaryllis Apple Blossom. Lökarna såg lite ynkliga ut men har tagit sig mycket bra. Alla har 2 knopp så vid nyåret blir det säkert blom.

Utvärderingen  av det  här trevliga  nöjet var  att Odla.Nu erbjudandet var intressant, dock något dyrt!
Med tanke på att olika affärer här runtomkring i kommunen oxå har trevliga och billigare erbjudanden  vid den här tiden så kommer jag nästa år att lugna ner mej, inte ha så bråttom.

Möjligt  är ju att någon av alla dessa lökar, som skall grävas ner på sikt, kommer att blomma igen nästa år.  Kanske!

torsdag 13 december 2012

JULSTÖKET ännu en gång

Hon (vem annars?) är mitt i värsta julstöket. Och hon är uppe med - ja verkligen inte med solen, så länge får inte en ambitiös husmor ligga och dra sig - med sopgubbarna och tidningen. Ja, sen så går hon för fulla maskin.

Först så överblickar hon läget, sedan letar hon paketetiketter, röda sidenband, röd lack och GOD - JULSTÄMPELN.  Var är den?

Men adventhyazinterna är inte fräscha längre och alldeles för små krukor.  Nu vilar ledsna hyazinter mot bordsytan. Hon borde byta till kopparbytan (ännu inte putsat).

Någon tycker om klenäter, ska hon verkligen ge sig på något sådant som tar nästan hela dan?

Nej en praktisk och målinriktad husmor måste ju rationalisera.

Den där saxen som både är vass och bra? hon hittar den i badrummet. HAN har  ansad sina gråa lockar. Men, bara man är metodisk så hittar man till slut allt. Med saxen klipper hon de vissna julblommorna från lökarna och lökarna spar hon i en påse - som hon sedan kastar bort i maj. Hårddrivna  lökar är bara ett litet kras i maj. 

Julstökar man måste man vara metodisk och inte ha för bråttom. Då kom hon att tänka på Kristallkronan som skall dammas och blankas. Mitt i alltihopa gör hon en fruktkaka. Hon är såååååå duktig. hackar och vispar. Det tar ju tid och dra ner en massa disk. Man kan ju köpa färdiga som är säkert godare. Och billigare,  kanske? Samtidigt kommer hon att tänka på farmors-julgransmattan, var är den?




onsdag 12 december 2012

D O N G !


D O N G ! En hård duns mot fönsterrutan ute i verandan. Knappt en meter från min plats vid arbetsbänken i köket. Snabba vingslag åt alla håll från många fåglar - en blixtsnabb mörk skugga snett neråt marken. ...... jag kastar mej fram åt fönsterrutan. Nehej, hon misslyckades den här gången, det blev ingen mumsbit idag. Sparvhöken flög bort mot berget till de stora gamla tallarna.

Kvar på fönsterglaset satt ett litet brunsvart bröstdun från koltrasten.  Jag sprang ut. Klarade den sig?
 
 
 
Den låg nedanför fönstret. Ja, och den levde! Försiktigt tog jag upp den omtöcknade koltrasten. Länge satt jag inne i köket med fågeln i mina kupade händer.  Genom den färggranna fjäderdräkten  kände jag hjärtat slå fort -fort.  Till slut började han piggna till. Han blinkade, vred på huvudet, såg sig omkring.  SÅ SKÖNT, tänkte jag. Gick ut på trappan, öppnade sakta mina händer. Efter någon sekund fattade han situationen och kastade sig ut i luften. Flög till närmaste rönnen. Där han satt och putsade ena  vingen, flög sedan till en annan gren, så jag förstod att chocken var över.

Så återgick jag till min pepparkaksdeg.

Dunet satt kvar några dagar på glaset!












tisdag 11 december 2012

STRÖMSTAREN IGEN

Och idag sjöng han för mej igen!

De är inte ofta man får se eller höra en strömstare.  Sommartid är hans tillhåll de  Norrländska forsarna.
Vintertid strycker han söder ut. Då kan man se honom, t ex här hos oss.

Under forsar, där det stänker och dånar vattenmassorna som med våldsam fart rutschar över dammborden. Det är så han vill ha det.

Han tycks inte bekymmra sig ett skatt om trafikbullret på bron, där det rullar dagligen traktorsläp och bilar. Hela sitt liv tillbringar han vid forsar och strömt vatten. Han är livligt själv oxå: flyger snabbt , simmar med knyckiga rörelser och niger och knixar som en stenskvätta då han vilar tillfällig på en sten.
Han är skapt för ett liv i vatten.   Han promenerar ogenerad omkring under vattenytan. Våt blir han inte heller. Han har en stor gumpkörtel vid stjärtroten som producera riktligt med olja som han smörjer  in fjädrarna med.

Han är den enda vinterfågeln, utom gärdsmygen, som sjunger vinter igenom. Men hur kan då hans melodiösa  flöjttoner göra sig hörda vid en brusande fors?   Ljudet är på en annan våglängd och därför hörs ljudet så tydligt!




söndag 9 december 2012

VINTERBADARE


Tillhåll för strömstaren
Här hos oss i området har vi vinterbadare,  t o m  med fracken på!

Bäcken är öppen och som vanligt och vi har många badgäster, t o m en som alltid hoppar in med fracken på sig.

Strömstaren. På vintern är en eller två alltid här i bäcken nedanför kvarnen. Då jag tar mina promenader ser jag dem nedanför vägen. Jag ser dem ofta simma och dyker eller sitter och niger på en sten.

Då jag för någon dag sedan gick den vägen , hörde jag en underbar lågmäld sång. Stannade och lysnade. Jo, där satt han högtidsklädd i sin frack och sjöng sina fina mjuka vintersånger.  Till råge på allt så håller han sig med en uppiggande vintersång, som ju är rena hånskrattet mot den årstid då Sverige borde gå i ide.
Men,  så plötsligt tystnade han , hoppade ut på yttersta kanten och dök ner. Jag såg den mörka kroppen tydligt och klart och då han kom upp hade han en husmask i näbben. Han hackade och grävde med näbben, drog till slut fram masken som han svalde med stort välbehag.


Forsande vattendrag vill han ha



fredag 7 december 2012

JULBESTYR

-  Har jag köpt julkort?  Har vi alla adresser ? och julfrimärken köper du!

- Ja ja ja. Kom du själv ihåg att beställa mandelformar?  skall beställas i Annas Hembagerie.

Kom du själv ihåg  julblomman i blomsteraffären, Tessans Blommor!  Nej, de här vämjeliga plastblommor vill jag inte se här.  Jadå, jag vet att det är en besparing, att den kan komma igen jul efter jul, bara att dammas av. Så mycket värre. Den luktar inte som riktiga levande.
Är det lingonris i blomjulgruppen, nej, är det buxbom, men det luktar lite åt kattkisshållet, men det hör väl julen till. 

Har du inte köpt marsipanfrukter ännu?
-  nej, de har blivit så hutlös....... men barnen brukar ju få!  barnen är ju stora nu........ ja ja, jag måste väl!

Hos oss påminner vi oss hela dagarna om självklaheter. Det är mycket irriterande, och så blir det , eller kanske just därför, något glömt eller  O, vi glömde Wille i Häggvik.  Du vet hur trevligt det är att få en liten hälsning  i de dötråkiga mellandagarna.

Så är det år efter år,  vi kallar det  jultradition.

Så passerar hon genom sitt hem  på väg efter någonting som redan har flugit ur hennes minne.

Och varför blir det bara mögel av hennes "gräs". Tredje året i rad som det blir mögel. Vad gör jag för fel, fråga hon sig. Jag har ju alltid lyckats i si så  30år förut......

Det måste var allt snöandet muttra hon och knuffade  voven från fåtöljen, han älskar fåtöljen. Nu är hon så trött så hon nästan  drar timmerstockar och behöver  nog lägga fötterna en stund upp i soffan.

Kanske drömmer hon om en almanacka utan siffror.

         margareta

torsdag 6 december 2012

NÖTSKRIKAN


Dagligen,  de första frostnätterna ser jag nötskrikor fladdra mellan grenarna på de 7 stora ekarna för att proviantera för vinterbehovet. Men en snabb huvudknyckning sliter de loss ollon och sveper sedan i snabb och gungande flyckt iväg in i  skogen där de gömmer sin skatt .

Nötskrikan är den verkliga höstfågeln, när jag ser henne tänker jag på ollon, vissna löv och rosagrå musseroner.  Hennes granna vingfläckar är som höstblått vatten krusat av en kylig nordan.

Den här fågeln bär oxå namnet "pladdraren" ! Man kan undra över hur, eller om, hon hittar till sina otaliga gömställen när de så småningom behövs.
Man har beräknat att varje nötskrika hamstrar ungefär tusen ollon varje höst och mycket tyder på att hon återfinner större delen lång tid efteråt.

Novembereken skulle vara fattig utan nötskrikor. Hennes skrän kan vara chockartat i sin råhet - men för mej är hon fågelvärldens Louis Armstrong som fint passar in i höstens skrälliga mässingprakt.

Dessutom är hon en charmfull skojare. Hon härmar andra fåglars läten, för pladdrets skull. Med sin överdrivna pladdrighet fångas hon av sparvhöken.

Mot slutet av november har ekarna mist alla sina löv. Så nu kan vi vara beredda på roliga fågelbesök.

Ibland är det fullt med björktraster, för att nästa dag härbergera en flock sidensvansar.  En solig vintermorgon är den pryd med en flock gulfinkar.

Men drottningen av vinterekarna är nötväckan.  Henne berättar jag om en annan gång.


                margareta
                                        

                                                 

tisdag 4 december 2012

V I T T

Färgen vitt är ett relativt begrepp.


fotot tagen från Google

Den färg som intressera oss just nu mest för ögonblicket är vitt.

En färg som till stor del är beroende av belysning, bakgrund, den varierar oändligt. Som naturskådare skulle man kunna tala om :

Salskrakvitt
snögåsvitt
Snösparvvitt
Svanvitt
Knipvitt, det är alltid något kyligt och rent då jag ser en knipa. Den verkr ständigt nytvättat i klart vatten - men jag har sett den i nästan helt igenslammade småsjöar i islossningstid.  Den är vit!
Knipans vita partier är vitare än svanen - nästan blåvita - nästan som  salskraken.  Hela knipens form är fast och "kall", som om den vore av porslin. Det enda som verka varm hos knipan är de  morotsfärgade benen.
Klingande vingmusik under flyckten  - som har en klang av stål och is. Elektron musik tänker jag på.


De är olika nyanser alltsammans.

Färgen vitt är verkligen ett relativt begrepp.

Blankvitt = finns hos vissa Orchidéer och Liljor

Snövitt = rent vitt, visar ju snön när den skuggas en solig dag.


         margareta

söndag 2 december 2012

HARDENÄRAN

Och åter kom det alltid så överraskande, förföriska ljuset. Som en glimt av kärlek.

Så bland alla föebud som haglar över oss, borde man kunna peta i ännu ett, nämligen för föräldrar att skaffa barn till världen i tät anslutning till julen. HON har sin födelsedag just när man är som pankast. Renons på pengar och presentidéer.     Men firas måste den ju.

När jag kom sprang HON emot mej, till hälften barn, till hälften kvinna, barfota, med plåster på tårna och med det blanka långa håret sköljande ned över en violett tröja, en något ljuare violett 3-meter lång och lindrig ren ren halsduk och violetta tajta jeans med många lufthål,  och där var kompisar och grön tårta med små ljus som föll omkull och skär marsipanaros, och en av kompisarna  - med uppsatt hår och diamanter i näsan, tiden går - var klädd på samma sätt som HON. Tydligen inne med violett. Lagom depraverat och häftigt, för man ska ju inte verka för ung i sitt första tonår. (Ibland reser HON sig går därifrån. In till sig, stänger dörren och sätter sig och ritar. Att vara medelpunkt är påfrestande, det vet varje jubilar).

I bakgrunden  - poppade M Uggla på Cd:n på högsta volym, hunden skällde, Mozart skrek och klagade,  och över all församlad decibel skrek vi HARDENÄRAN och fick kaffe och den gröna tårtan.

Men så hördes det snyftningar från lilla systern, som på morgonen hade givit sin syster en mycket liten råtta av glas, utan öron som rök då hon själv tappade råttan i golvet. Den råttan fanns inte med bland födelsedagspresenterna, vi är känsliga när det gäller våra egna gåvor,  om än så liten, men HON storasyster omfamnade henne visade att den låg på kudden i HENNES säng.

Men nu ristad av snyftningar drog lilla barnet sin momo in i en vrå, strök undan håret  från mitt öra och väsnade blött hur orättvis det var att endast en i familjen fick en massa paket, när det fanns en liten till, som inte fick någe paket alls.

Ja, den momo hon tänker då på allt, till all lycka hade hon med sig ett litet paket med rött sidenband som innehöll en ask kritor.   SÅ FRIDEN BLEV NÅGORLUNDA ÅTERSTÄLLD.

MARGARETA

 



fredag 30 november 2012

SFÄRERNAS MUSIK?


bilden hämtat från Google


Och det blev morgon.

I gränslandet mellan sömn och vaket hörs ett oändligt sprött ljud, eller är det kanske bara blodets susande i öronsnäckan. Klingande silverklockor utanför huset! Sfärernas musik? Änglar utanför sovrumsfönstret? .
En hel svärm sidensvansar tynger ner rönnens grenar eller fladdrar oavbrutets irrande mellan träden. Massiva och silkesgrå fågelkroppar bland röda bärklasar. De kränger och sträcker sig elastiskt för att komma åt så mycket som möjligt utan att behöva sträcka sig.

Förhäxad står jag i min varma sköna morgonrock i fönstret och ser deras glupska iver.

Just den här decembermorgon  tycker jag deras fjädrar flammar som eld.

Hela förmiddagen härjar sidensvansar kring huset. När rönnen är renrakad kastar de sig över oxeln, och när den är tom fäller de likt ett grått snöfall över nyponsnåren.

Först på eftermiddagen tar hela stora flocken till vingarna och som ett silverpinglande moln kretsar runt taket ett varv och så försvinner sen västerut in i diset.

                                                               margareta


tisdag 27 november 2012

HAVE YOU EVER SEEN THE RAIN?

När jag vaknade imorse regnade det igen. Regn är ju bra för växtligheten. Men sedan kom det snö blandat med regnet. då började jag knorra lite - men tog mej samman - som ju en vuxen människa ska göra. Ja nu är det som det är.

Tänk så innehållslös mitt liv skulle ha varit utan väder.

Himla trist att det regnat i 2 dar;  skulle jag ju aldrig kunna säga iförd Cindy-Craford-tisha, jeansshorts och ett par nötta birkenstock till biträdet på  Statoil i väntan på kvittot för tankning.

Så tänk lite på hur vädret har räddad dig socialt i situationer där du egentligen vill vara tyst , men det ändå är kutym att kall årata.

Hörreni; lyssna på cd:n Have You Ever Seen the Rain?  med C Clearwater Revial




                                            margareta   

torsdag 22 november 2012

NOVEMBER


När naturen kurar skymning

Nu tar naturen en vilopaus och samlar kraft.
Det är rofylld och stilla, luddig dimma kring trädtopparna
och ett frasigt frosttäcke krasar under fötterns på den dagliga
promenaden.

Pyssla om krukväxter och vinterfåglar, mys med näsa över
trädgårdsböckarna, kanske planera nästa års projekt1


söndag 18 november 2012

STORA POJKAR

Stora pojkar som stiger upp med tuppen
dimman står tätt ute i Falebyggden
men pojkarna di kan
kommer hem med 300 kilogram


fredag 16 november 2012

BANANSKAL


Lätt att halka på ett bananskal
Jag har gått ner mej i förnöjsamhetsträsket. Det känns lite ovant måste jag säga. För en sån som jag som vandrat  genom livet med ett lokalt lågtryck hängandes över huvudet och med kavande otillfredsställelse i själen. Alltid på väg nånstans.

Nu står jag stilla och känner den nya känslan .
Förnöjsamhet.
Det trodde jag inte. Att jag som skrapat mej blodig i kampen för att hitta något som ser liknar ett liv. Som vandrat genom nätter och sökt efter nåt jag inte visste vad det var. Bara att det var borta. Och hålet ekade tomt inom mig. Det mörka molnet inneslöt mig.
Nu sitter jag i en röd stuga och är förnöjd.
Brodera korsstygn och noppa pelargonierna och tänker små vilsamma tankar.  Pyssla i rabatterna och slänger ihop en äppelkaka.
Jodå, visst ångesten ryter kring knuten nu och då. Och de dagar är jag inte kaxig. men de förnöjsamma dagarna har blivit fler.
Hur kom jag då dit.
Jag har lärt att välja rätt bananskal att halka på. Än slank jag hit och än slunkigt dit. Och rätt ner i diket ibland. Men ibland har jag halkat  alldeles rätt. Och känt. Ja det här vill jag göra,  och det här är mitt.
Och så har det hållit på. Halkat hit och halkat dit.Och till slut så hamnade jag i förnöjsamhetensträsket både med jobbet och med själen.
Kan det vara åldern?
Eller alla brottningsmatcher med depressionsdemonerna som gett mig styrka?  kan det var alla tårar som  samlats upp och nu blivit mild regn över livet? Kan det vara alla modiga skräckslagna beslut att öppna och stänga garderobsdörrar och se ångesten i ögonen?

Det gäller att testa.

tisdag 13 november 2012

DET BLEV INTE AV



Det finns repliker som inte gör ont just då, i det ögonblick då de sägs, men som man aldrig glömmer, och som man upprepar för sig själv sedan , senare, och långt senare och som varje gång gör lika ont.

Varför tog jag så dålig vara på vår tid tillsammans?
Trodde jag hon skulle leva i evighet?
Trodde jag att jag någon gång i en dimmig framtid skulle kunna  -  inte gottgöra, men besvara all kärlek och gränslös uppoffring?

Det blev inte av.  -

lördag 10 november 2012

FÄRGER

Hade lite svårt att sova i natt.Tänkte på färger!


Frökapsel av rödbrun kobracalla

Ännu så finns det färg i rabatten!


Idag har regnet hängt i luften hela dan. Kände att jag behövde gå på en promenad . Letade färger.
 



körsbärsblad 
 
 

Frökapsel av rödbrun kobracalla
 
 

fredag 9 november 2012

SNÄCKSKAL




Fredag fm vid lunch;

Och så drar han dörren bakom sig, kvar stannar  doften  av Nivea moisturising for Men, till  huset.

Till att börja med så väljer jag nån härligt musik, för tystnaden som bryts av köksklockans tickande kan göra vilken Navy Seal som helst distraherad.  Efter den kraftansträngningen så får jag ta mej en titt i lilla köksspegeln på min verticala rynka som blir än värre vid  konfrontation.  Nu har jag kommit in i ett sidospår,  dåttra lite jord på hyazinterna,  strycker juldukarna som ligger inrullad i stärkelse.

 A och O när det kommer till matlagningen är att hans mammas snäckskal, som säkert är järnålders, är diskade.

Vad lagar  man för mat i snäckskal?
Jag har då aldrig bjudit på något i snäckskal någonsin!
Kan inte minnas att farmor någonsin bjöd mat i snäckskal!

Blev helt ställd då han frågade,  där han stod i toadörren med raklödder kring hakan,  frågade bara sådär, som om det gällde falukorv:  Min mammas snäckskal, fick vi dom med oss då vi flyttade?  Vaaaaadå, snäckskal!, säger jag och mina 2 hjärnceller jobbar för högtryck.
Herregud, är ju evigheter sen, hur kan du  minnas sånt, säger jag.
Du, du måste gå och titta efter i garaget i den där gamla träkistan, som står bakom motorcyckeln och gamla resväskor , däri ligger fortfarande grejer från hennes hem, eller förresten , kan tänkas att flickorna har fått sånt de gillade?

Så nu är i varjefall snäckskalen diskade.

Men vad blir det för mat?


Fredagkväll, kl ...sent!
 
En kulinarisk läckerhet;  Gratinerade pilgrimmsmusslor.
 
 Klart godkänd och 5***** fick han.
 
 

 
 
 
 
 
 

torsdag 8 november 2012

AMARYLLIS vecka 2


Nu har det gått 8dagar då jag planterade amaryllis- och hyazintlökarna. Dom har stått i söderfönster, ja, så mycket sol har det ju inte varit! (Två lökar är från Netto 39:- styck och där är den i blåa krukan klart framåt. Ska var 2 knopp men det blir tre och det är ju över förväntan. Den sista löken från Netto, en Blossom i glaskruka , bredvid den blåa krukan, är endast 3 dagar gammal.
Så mycket har inte hänt vad jag kan se, men nog är någonting på gång. Förhoppningsvis blir det om några dagar.

Däremot ,som ingick i priset, har hyazinterna kommit ordentligt, de får gärna blomma före jul för jag älskar doften!

 Hyazinterna kan tänkas oxå blir en trevlig ge-bort-adventkaffe-present.

Men spännande är det och trevlig pyssel med småprat  på min morgonrund bland inneväxterna.     

margareta





onsdag 7 november 2012

DET VAR EN GÅNG.......!


Bilden tagit från Google
Det var en gång........

Maja är i sin blomstrande trotsåldern "nej" är hennes käraste ord. Hon säger det inte påstridigt, hon säger det lätt och förstrött,  och mycket kategorisk. Maja vill du ha en banan? Nej. Ska vi gå i skogen? Nej. Ska vi klappa hästarna? Nej. Ska mormor läsa om pelles nya... ?Nej. Ska du komma och äta nu? Nej. Ska du sova nu? Nej.

Det är nästan lite enformigt.

Häromdagen (mormor var barnvakt igen) var mojmo och Maja på en liten (tänkt trevlig) utflyckt till fina orten, skulle bland annat oxå mata änder. Gammalt röd/kaffebröd låg i väskan. Det var mycket roligt. Hon fick bära påsen själv. Maja åt upp hälften av brödet själv, (en del bröd var med vita bomullstussar)  för ingen hade ju frågat om hon ville ha, och resten kastade hon allting  närmare sina fötter och änderna som är rätt tama och trampade henne på stövlarna och nappade henne i vanterna - nej i fingrarna, för vanterna ville inte Maja ha "pås", nej.

Maja skrattade och var förnöjd, men allting har ju en ände både bröd och eftermiddagen. Så Maja och mojmo anträdde hemvägen mot bilen medans Maja försökt att klappa cirka 75 änder och  halkat upprepade gånger i deras efterlämnade smet. Vägen till bilen tycks lång och Maja anförtrodde mojmo alltmera pockande att hon vill tillbaka till kalleankorna. Men med ängsligt tillgjord röst förespeglade mojmo henne alla de fröjder som väntade hemma.  Nej, sa Maja skeptiskt, jag vill inte! Jaag vill inte!

Mitt på gatan möte de ett par mycket goda  barnlösa vänner (panchos, solbrända, nyss hemkommen från Spanien, nejmen så trevlig att få träffa barbarnet som du  pratat om så mycket,  men vi tar i hand en annan gång!) då mormor passade på att presentera Maja.  Och goda vännerna undrade hur månne Maja såg ut, tog sig en titt på en sur , rufsig flicka med smutsiga rödfrusna händer (vantar, nej) smutsränder i ansiktet efter ankutfordringen och revolt i blicken. Mormor försökte nervöst förklara att Maja är mycket sötare "annars".

Man kom så långt som till nästan bilen. Mojmo längtade hem efter en kopp kaffe. Kondiset gick inte att gå in i, då Maja inte luktade gott om sina stövlar.  Maja envisades med vill mata kalleankor! Men nu tyckte mormor hon måste värna sin auktoritet och målmedvetet gick mot bilen.  Då lade sig Maja mitt på körgatan.  Hon lade sig platt. Ansiktet mot gatan.  Mormor rusade intill henne. Lyfte upp henne och försökte bära henne de sista 25 stegen.  Maja förföll då att besitta 6 par ben och lika många armar som alla spärnade emot för fullt.  Mormor orkade inte hålla barnet, ställde då ner henne , varmed Maja lade sig platt.  Mormor slet upp henne strax framför en blå bil. Maja skrek nu kalleanka kalleanka som en flådd gris och alla såg nu på mormor som om hon vore Herodes.

Nu lyfte mormor upp Maja häftig, tog henne under ena armen och sprang de sista 25 stegen  med vrålskrik i hälarna till bilen , arg, varm och generad. Ursinnig på sig själv och på barnet.

Just då kunde hon inte minnas att något av hennes egna barn någonsin låg platt i körbanan  och vägrade att röra sig, men det är ju möjligt.

Man glömmer så lätt och räknar de lyckliga stunderna blott.

När Maja sedan badat och rosig sov ovanpå täcket med huvudet vid fotända(motvalls ännu i sömnen) fick mormor tid att tänka och det drog kalla ilningar över  av skam och åger genom henne. Hon har alltid räknat barnmisshandel som det grövsta av alla brott, men är det inte  oxå en form av våld att klämma fast en vrålande sprattlande nejande och olycklig unge under armen?  Ett hämndlystet"nu ska du minsann få se på vem av oss som bestämmer"!   Har vi så mycket grymhet under polityren att vi inte ens ryggar för att förtrycka det vi älskar allra mest?

Nästa gång försökte mojmo  ett nytt sätt att bryta igenom trotsvallen och det tyckte både mojmo och Maja var så roligt.



   

tisdag 6 november 2012

RÄTTA MUNNEN EFTER......





Nu sitter jag och tittar på mina räkningar! Och den inkommande inkomsten. Nu är ju mate inte mitt specialområde, jag letar fortfarande efter det, men det ser väl si sådär ut måste jag säga.
Det ligger inte på minus, men det lär inte bli rysk kaviar och champange och nåt annat lyxig i helgen.

Och imorron är det en annan dag, då tar vi nya tag.

Ju gubbs skulle visst göra sin Grand Tour med en doft av" Nivea for Men, Sensitive" då han drar igen dörren ,    -



måndag 5 november 2012

EN GRÅ MÅNDAG FÖRMIDDAG

 
Måndag morron står i fönstret och ser;  Då vi flyttade hit, till våran nya bostad så var Pimpinella Perpetual den  första rosbusken jag planterade för 16år sedan. Önskade jag hade planterad flera. Soliga sommardagar doftar den nästan berusande.


Vill man njuta av en ros långt in på hösten så är det Pimpinella Stanwell Perpetual, blommar flera gånger under säsongen och är den sista blomman som blommar i min trädgård. Fortfarande massor med knopp. Blomman är fylld. Blomfärgen är rosa som bleknar

Den är lättodlad.



 
 
margareta

söndag 4 november 2012

lördag 3 november 2012

GRIPSHOLMS SLOTT MM

 

Luften var sammetsmjuk och grå.
Allhelgonahelgen och ingen grav att besöka. Vi tar en sväng med bilen till Mariefred, alltid småtrevligt!



 
 
 
 


Kanske en tittin i Hembageriet eller annan trevlig butik. Trevliga butiker finns det. Och framförallt små fina Caféer med extremt gott kaffe av alla sorter och chocklad/praliner från nästan hela världen.
Så det var vad vi behövde efter promenaden runt Gripsholms Slott.









fredag 2 november 2012

VINTERGRÅ






 
Dimman dröjer kvar på ängen, över kärret; skarpstar, knappag, ängsull, snögräs,  och över viken. Ett sprött mjölkfärgad ljus.

Tackorna med sina lamm vandra tyst förbi.
De ser alla lite tufsiga och vintergrå ut.




torsdag 1 november 2012

ÄNDLÖS NATT


Och senare, smala moln, brandgula och rosafärgade och himlen är mjölkigt genomskinligt som pärlemo och skogen omgiven av ljusstrålar och så, plötsligt den där gråa luttrande stunden innan natten faller, vidunderligt blå.  Nu lutar sig karlavagnen mot rönnens krona och polstjärnan lyfter genom himlar av safirer - blir det frost i natt?





Natten är ändlös.   En enda stjärna står på himlen. Den är så blank, så strålande. Är det verkligen en stjärna? En satelitt, en komet? Men den står stilla, den snockar sig inte fram. Det finns ju faktiskt stjärnor som är riktiga stjärnor!




onsdag 31 oktober 2012

AMARYLLIS - nu på G




Amaryllislökarna från Odla.Nu har kommit. Efter en natt med röttern i vatten så att de blev ordentligt  genomfuktad, men löken ej blöt. Sedan placerade jag lökarna i olika krukor med leccakulor för dräneringens skull,  som jag sprutade med sprutkanna, så leccakulorna blir fuktiga.

Efter det så kan man täcka löken med en pappersstrut för att öka luftfuktigheten.  Nu står lökarna i i köket däe jaag har 20 grader  och vare sig den börja växa eller ej så kommer jag att avlägga rapport med foto över utgången.

Första gången jag gör det här själv .Spännande!

DS ja och så kommer jag då, idag på f m till Netto, och det första jag får se är vagnar med helt fantastiska Amaryllis (2knopp) för 35:- styck!  Klart jag blir sur; trodde ju i min enfald
att Odla.Nu var ett prisvärt erbjudande.



Nettos fina med 2kraftiga knopp!35:- styck.       P



tisdag 30 oktober 2012

GAMLA MÅTTENHETER




Märkliga måttenheter, där en del lever kvar i språkbruket. En hel del stöter vi på i äldre dokument. Vad kan du om gamla vikt-, volym och längdmått.

Våran uråldriga vågtypen  Bestman från 1784 blev förbjuden att använda  år 1859.

Vilken enhet användes ofta vid besmansvägning:
1  skäppa   2  skrupel     3skålpund


En kagge är idag slanguttryck för väl tilltagen mage eller musikinstrumentet trumma. Men tidigare såldes till ex inlagda gurkor i detta slags mindre laggkärl. Ungefär hur stor var en kagge på 1700-talet?
1   10liter   2  20liter    3  30liter


svaren kommer vid kommentarerna  margareta










söndag 28 oktober 2012

TITT-UT


Regnet piskar mot bussrutan då jag är på väg in  landskapet som att åka in i en grå, mjuk, blöt tunnel.
 Då, hans glada blöta skratfejs dyker fram mellan två bussäten han får syn på mej: ett obekant ansikte. Då jag viskar titt-ut, småler han verserat-reserverat, vänder sig bort.

Titt-ut!
Kanske människans första medvetna ögonlek, släkt med kärlekens alla hemliga turer. Senare i livet.

Titt-ut betyder: är du där? jag finns.
Nu kikar han i springan igen, lite försiktig. Ögonen som små glänsande glaskläppar, dallrar, kollar in mej med blicken. Mönstrar som i en spegel.

Där är du ju! han ser nöjd ut och försvinner för ett tag bakom bussens bredrandiga höga ryggsäte.
Nästa gång har han lutat sig helt nära springan mellan sätena: ett enda flåsande storskratt, två framtänder som strålkastare, blank i nyllet av drägel och livslust. Nästippen är alldeles blank.
Men nu är det jag som är borta, han letar vindögt efter vår ögonkontakt. ögonbrynen är nästan vertikalt.

Titt-ut, väser jag och dycker fram.
Han galopperar av garv, hickar, gungar, gaggar. Den lilla blåa smäcken  åker på trekvart ner han far upp och ner. Han är minsann en raffinerad titt-utare. Håller undan blicken så länge att det finns risk för att motparten har glömt, försvunnit. Är otrogen.

Men då syns hans små spelande drag i springan, det lyckliga gurglet. Där ÄR du ju1
Detta liv så späckat av förväntan. Om du finns, finns jag. Livets egen nyfikenhet.

Busen stannar och nu  måste jag tyvärr gåav.   HEJ DÅ






lördag 27 oktober 2012

ROSA BANDET

Och ännu pågår insamlingen till rosa bandet!
 
Den där förbannade kräftan är en väldans otäck typ som har förstört väldigt mycket för så väldigt många.
 
 
Så skänk en slant för 17.

fredag 26 oktober 2012

CITRONSKAL ELLER OLIV

Vill du ha citronskal eller oliv?  till vad; frågar jag
-  ska göra en martini åt oss två -



Ha ha, citronskal har jag då aldrig hört talas om - säger jag - men låt gå då - martini e gott före maten!
Man kan visst ha antingen,  eller, säger dom som vet. Hörde i bastun några gubbs som varit i Palma  och berömde deras drinkar..
Du ska veta viktigt är att martiniglaset skall var ofärgat och ha hög fot. Man håller glaset i foten så att man inte onödigvis värmer drinken, säger han helt allvarligt.  Ja tänk vad öronen måste fladdra på honom i bastun.

Jaha du,  men kära nån,  katastrof,  har endast lime hemma  - säger jag -
Låt då gå   för 17. Den går nog ner ändå, säger han och börja med att hacka dillen.
Själv tar jag oliven och sätter mej vid LapTop.


 
En trevlig helg på dej och SKÅL!

torsdag 25 oktober 2012

VEM VAR HON

1936 och 18-år, hela livet väntar.



Ilse 18 år


Då jag ser fotot av henne blir jag mycket berörd och vill gråta.

Vem var hon? undrar du kanske. Vad uträttade hon? Vad lämnade hon efter sig?

Måste man vara någon? Man kan leva ett rikt  och intensivt liv , trots att det inte rymmer några märkvärdigheter. Man kan göra en insats i livet  utan att tänka på det, utan att märka det.
Det var så hon levde. Med omtänksamhet, kärlek, medmänsklighet, allvar och humors sälta. Vilken underbar karaktärsblandning! Ingen uppoffrade sig för andra som hon, utan att ens kunna stava till ordet uppoffring. Hon var inte troende, men hon omsatte det i praktiken. Om någon har älskat sin nästa mer än sig själv så var det hon.

Hon gav och gav av vidöppet hjärta - tills hjärtat svek henne .

Vilken lycka att ha haft en sådan mamma.


Ilse 78 år


Gravsättningen. Det var en varm och solig dag, barnen var med, barnen som du alltid frågade efter. ...
Nej, jag kan inte!  Inte idag......  en annan gång.


 

onsdag 24 oktober 2012

SÅPA-RENT




Jag gillar bilden av min inre städskrubb. Det börja bli lite mer ordning och reda därinne nu. Där hänger tavlor och scener jag gått igenom. Där finns uppredda traseltrådar i prydliga nystan. Där finns lådor och arkivkuvert, pärmar med anteckningar och gamla svettiga solkiga ångestar som nu ligger nytvättade och strukna på hyllan.
Ibland så tänker jag på den gamla Hasse och Tage -sketchen om Lindeman som hade sånt problem med ryggen och då upptäckte att han knäppt ihop västen med gylfen.
Det finns sådana aha-upplevelser i mitt liv. Jaha, var det så enkelt. Hur kunde jag fatta så fel? Varför har jag inte fattat att det finns alldeles vanliga känslor som man kan ta hand om -  och som ska nystas bort från ångest-nystanet och i stället nystas på så-här-är-livet-nystanet.? Jaha, varför har ingen berättat det för mig?
Kalla mig Miss-Förstånd.
Gamla fnurror på själstråden sen 50-tal som legat som snubbeltrådar i mitt liv.
Men äntligen äntligen har sorterats ut.
men så finns den glödheta vreden.Den blodröda, vulkanheta vreden som väller fram. Vreden över förminskandet , över att ha blivit lurat.
Det är ingen enkel fixad felknäppning utan en smärta som måste vågas kännas.

Jag har städat och städat i själen åratal.  Nu börjar det se rätt hyfsat ut, tycker jag.
Det doftar såpa-rent och det som inte gick att uthärda har setts och känts. Rispande ståltråd som lämnade själen blödande har ersatts av av bomullslakan som är sidenmjuka av nöttning och tvätt. Celofanen som hindrade kontakten med omvärlden är borta. Skräcken har tappat tänderna.

Det ligger fortfarande några trasselhärvor på hyllorna i städskrubben men förvånansvärt mycket är sorterat och uppnystat och tvättat och struket. Och jag har gått igenom källare och vind. Det är skönt då det doftar rent, lägga en nystruken duk på bordet, ta sig en kopp kaffe, se sig omkring och säga "det gjorde jag bra".




tisdag 23 oktober 2012

GRÅTT


Det finns höstdagar då naturen tycks var målat med tunn akvarellfärg på grått siden, kanske av en gammal kines. När jag står på den gungande bryggan mellan ruggar av kaveldun och blåvass anas bara motsatta stranden som en hägring i diset.
Hör det spröda prasslet när asplöven singlar till marken och kvittret från någon grönsiskflock som provianterar i strandskogens ris.
Sjöfågeln brukar stanna så länge som det går öppet vatten. Änder och sothöns naturligvis.
Men allting är nertonad och dämpat och jag läste nånstans om Linné som på sitt sätt beskrev den här årstiden som :"skröpligheten; brunt; borttynar".

Brunt är en fin färg och såhär under hösten kan den ha många och oändlig varierad skala av bruna toner, från lysande Terra di Siennabrunt över sepia  till mörkaste umbra. De står fint mot alla dessa nyanser av blått och grått in mot oändligheten. Vemodigt är det men inte hopplöst. Naturen håller på att laddar ner inför vinter och laddar upp för våren.

fredag 19 oktober 2012

VÄSTERBOTTEN





Klart jag har tjuvtittat på fusklappen som ligger vid hans matplats. Man är ju inte mer än människa. Nyfiken hihi. Men ser ingen anteckning om bolaget?

Vad läser jag, tro inte jag ser rätt - SILL - ska vi äta sill? Sommarmat anser jag att sill är. Och hur mycket sill ska man äta för att bli mät, dessutom torstig hela natten

Klart det är med bastugubbarna han rådgör sina  menyer.

( 2 x i veckan träffas ett gäng gubbs i simhallens bastu, ett gäng stora, bullrande,  glada,  generösa och med stor aptit oxå på livet,  tar flera timmar innan de har bastat färdiga och där är "tydligen" vad jag har hört ett väldans liv, MAN LÖSER ALL VÄRLDENS PROBLEM.)
Troligen en väldans massa gubbsnack där han blivit tipsat där i bastuns-40grader, kan jo bli hur vildsint som helst om kulinariska utsvävningar,  haha.

Fredagsfm: ja så drog han då iväg på Le Grand Tour, och kvar stannade doften av Nivea for Men(Moisturising).

Kommer hem med 2 fina fet sillfileer (som är utvattnade och rensade) bara att lägga i en eldfast form, med grädde och gul lök. Han är i fin form, full av inspiration. (Undrar i mitt stilla sinne när åt jag "sill i ugn" sist. Och så  Västerbottenost förstår du!  Nej jag förstår ingenting!  Men är road av hans inlevelseglöd och glimten i ögat, ögonen hans  som är snällgråblå, men då man minst ana så finns där något skarp grönt som blänkar till.

Västerbottenost gumman; den föddes i i Bjurträsk en vacker dag år 1872, då mejerskan Ulrika Lindström distraherades av drängen som levererade mjölk till mejeriet. Ystningen räknades som ett misslyckande, men resultat blev klart godkänd och en ny ost föddes.

Det är ingen trångsynt nationalism att placera in Västerbottenosten  bland världens stora hårdostar, säger han.  Den försvarar sin plats mycket väl. Och här har jag fått tag i en som fått några månader extra på lagringshyllan, säger han stolt. Den här går utmärkt att ha i potatisgratäng där han förgyllar med sin nästan barska smaken. Men ikväll ska vi ha västerbotten till "sill i ung" och  självklart  krävs en aquavit, O P Andersson. Men snapsen som ska var rumsvarm,  är tänkt som just smakgivare. Den efterföljande törsten tar vi något svagare.  Måste säga:  du har blivit oerhörd duktigt på ostar, ja överhuvudtaget då det gäller matlagning. Tack för komplimangen, bara man har med rätt fackfolk att göra så är det ju spännande, svarar han.

Herregud ja, här lever jag jo med en livsnjutare under samma tak!

Här ska det spelas dragspel förstås, får bli Nils Fläcke  med några svulstiga finska tangos. Självklart tända ljus!





Ha en mysig fredagskväll     margareta














!





onsdag 17 oktober 2012

NYCKLAR




Hemkommen från en utsökt lunch hos goda vänner. Soppa med lammfrikadeller och kantareller. Hembakad bröd med äppelsmak. Fortfarande finns alla dofter och smaken i munnen då jag med ett leende på munnen tar de 3 trappstegen upp till dörren, tra la la la. Famlar helt automatisk efter nyckelknippan där den brukar ligga. Nollnycklar, en gång till för säkerhets skull. Nej! Detta som inte ska hända. Aldrig har hänt så länge som vi har bott här.
Vad göras? Inte en levandes själ så långt ögat når, inom synhåll.  Klarat jag blev aningens förvånad....., förargad........, då jag stod där och grävde hål i väskan. Varför gräva i väskan, nyckeln har SITT ställe de sista 16 åren. Vad har hänt! Undran rusade runt, studsade hit och dit. Sedan kom jag på att det ju inte var nyckelns  fel. Det var jag som har lagt den någon annanstans, men var. Nu måste jag sätta mej ner på trappstegen och i lugn och ro backar tillbaka i minnet. Vad gjorde jag, backar backar ännu mera....... ......! Ja visst ja puuuuh,  sååååå var det. La nycklarna i byxfickan och byxorna ligger i tvättstugan, som tur är, olåst! Ojjjj en lättnadssten ramlar från mitt hjärta.
Och jag som alltid är så noga. Lägger  allting  tillbaka på SIN  plats. Alltid. Men inte den här gången. Jag måste har varit väldans trött, tanksprid eller oxå är jag gammal.

mw







   

tisdag 16 oktober 2012

MED TANDKRÄM?




Som gammal och rutinerad husmor tycker jag, jag kan det mesta inom rengöring inom hemmet.  Knepp som jag har sammlat på. Men så, då jag sitter hos lilla frissan ramlar ögonen på den här lilla notisen.

Ungsluckan är ju inte så kul, så mycket slabbigt och tid.

Men en gammal husmor blir aldrig för gammal att kära nytt, klart jag provade.




Över förväntan ! 8 min tog rengöringen inget slabb. Och sedan lukten av tandkräm.


Ser ni min sko, så blev resultatet.

Man lär sålänge man lever.

söndag 14 oktober 2012

PÄRLBRODERIER

I svampskogen väver spindeln ett nät som fångar pärlor.
"Efter en kväll med stiltje och gator av blekt guld,  och mörk cinnober över sjön,  kom natten. Höstnatten. Och den är svart, fylld av vindilarnas kast, av prasslande löv. Nattfjärilar slår mot det upplysta köksfönstret. Från bordet där jag drömde över min kaffekopp såg jag dem underifrån belysta som små irrande vålnader mot denna  nattvärld med varsel om höst.

Daggen faller i denna höstnatt.
Nästa morgon på väg mot svampskogen med korgen,  är det gamla vildäppelträdet överdragen av en tunn vattenhinna. Gräset är vått av dagg. I daggkåporns bladskålar glittrar nattens hopsamlade vattenförråd..
När jag kommer in under de höga, rakstammiga tallarna i skogen, måste jag stanna titt och tätt i stum beundran inför spindelnäten som ännu bär daggdroppar som nattens fångst; Pärlbroderier i gräs och buskar.






torsdag 11 oktober 2012

ENTUSIA´SM

Entusia´mera har GUBBS blivit.
För att förstå attityden till mat är det viktigt att börja  från början med råvarorna, därför att dessa är lika viktiga som själva matlagningen, och fortsätter han gubbs:  Ingen skicklighet i hela världen kan kamouflera  dåliga råvror, och kvalitet är självklart.
Ojjoi  joi, där fick jag höra. Jag som gammal husmor, som ställd fram mat på bordet i 53-år.

Han säger; Att handla mat är ett nöje i sig: att beskåda det stora utbudet av fräscha varor, alltifrån stånden av fisk och charkturier till den fantastiska skyltningen med olika ostsorter i ostaffären och så förstås en personal som kan ge goda råd och anvisningar och rekommendera vad som är bäst.

Jag blir stum, är det här min gubbs, (han som ätit min falukorv  min makaronipudding). Jag som släppad hem kassar med mat från storhandeln, hållit reda på extrapriser på konsum.  Han måste ha blivit frälst, går han i de tysta en matlagningskurs?  Någe e de.  Ska bli kul och se hur det hela kommer att utvecklas,  jag låter mej överraskas. !

Idag tar jag en tur förbi ostaffären, kanske blir det en höstost!  Vadå höstost, säger jag!
-  finns det ost för olika årstider?  frågar jag -
-  höstost gumman är en liten mäktigare ost, säger han !  Uppsann säger jag,  som inte är särskilt hemma i ostar -
-  få se vad HON rekommenderar,  de borde har fått in säsongens första Tomme de Savoie-ostar, vackert lindad i kastanjelöv, säger han -

Komponera en ostbricka behöver inte vara svårt, säger han. Det är lusten och vad man är sugen eller nyfiken på för stunden som ska styra,  inga långa konventioner
-  jag är stum, är det här min gubbs som har gått omkring med såna dolda talanger -
-  så ska vi ha färska valnötter till osten - de är nyttiga och ett absolut perfekt tillbehör till osten -
-  ja då får du köpa för jag har inga färska valnötter hemma -  säger jag fortfarande nyfiken och stark misstänksam.

De ska  va vin till va? undra jag. Inte ska det va öl gumman. Slinkar in på bolaget, har beställt ett kraftigt vitvin från sydafrika som markera syra - oij oij - o la la - låter ju spännande, voilá tóut!



 
Under tiden han gör sin Grand Tour letar jag reda på gamla LPn med älsklingsmusiken; FLY ME TO THE MOON  med Frank Sinatra - kan ju var bra att ha - ifall , man vet ju aldrig med en sådan talang.
 
ha en trevlig fredagskväll nu  kära bloggvänner   margareta



onsdag 10 oktober 2012

Den ljuvliga värmen!




 
I ett gammalt hyreshus med stillsamma vanor i våran ort, har en ung familj flyttat in. I boet medförde den förutom den ärvda dubbelsängen oxå en mäktig HiFi-anläggning med en impornerande antal decibel. En slitstark apparat som sällan vilar.
Det första handgreppet familjen gör, då den kommer hem, närhelst det sker, är att sätta igång sin HiFi. Familjen älskar sin HiFi. Fredags- och lördagsnätter ägnar de den sin dyrkan helhjärtat.
I motsats till husets andra hyresgäster tycks den unga familjen åtnjuta total lomhördhet. Men den infinner sig nog på sikt hos de andra.

Ibland händer dett att någon i vånigen över och under eller bredvid frågar sig när egentligen den unga familjen talar med varandra. I lägenheten är det ju omöjligt. Där härskar HiFi.
I huset bor oxå en äldre man. Han tillbringar fredag-lördagsnätter på sin sängkant med huvudet i händerna. Ibland försöker han lägga patience vid köksbordet, men han hör inte vad han tänker. Nej, inte ens så det räker till patience

Ungafamiljen har ett stort och musikintresserat umgänge, som tycker om att titta in. Ofta, allt för ofta, händer det att sprida delar av bekantsskapskretsen först vid 3-tiden på natten kommer ihåg att de lovat besöka ungfamiljen. Det  man lovat ska man hålla.

Då de väl har samlats på den stillsamma gatan, där det gamla huset med de stillsamma vanorna är beläget , uppstår det besvärligheter då de vill påkalla uppmärksamhet, det dröjer, då ungfamiljen är så uppspelta av HiF´s eldiga prestationer, att de troligen inte skulle märka om man kastade in en handgranat i lägenheten. Inte då förrän HiFi tystnade.  Men utebesökarna ger sig inte så lätt.

Efter halvtimme av samstämmiga rop, visslingar, bilsignaler gått, händer det turlig nog att ungfamiljen shakar förbi fönstret och ,sidär, ser sina vänner där nere på gatan. I sin glädje öppnar den (ungfamiljen) fönstret, och då slår musiken ut som lågor och kastar sig även den vägen in i lägenheterna omkring och gamle mannen tappar korten på golvet. Därefter skriker ungfamiljen glatt välkomnande ord till vännerna på gatan. Ha ha bortkastat,  inte minsta chans att höra varanda.
Ungfamiljen är gästfri. Den är en stor öppen famn. Nu skyndar den ned och låser upp porten. Dörren till våningen står på vid gavel och den som bor på andra sidan farstun stiger upp och tar sitt 3 magnecyl.
Nu när alla kära vänner träffas under HiF´s ljudmatta blir resultatet en glädje så stor, att den gamle mannen går ill verktygslådan och hämtar en hammare. med den bultar stingsligt nog  i golvet. Han har inte nån förståelse för den stora sanna musikglädjen.

När han har bultat en kvart eller två,  händer det att HiFi dämpas någe. Tankfull trycker den gamle in ett par öronproppar längst in i öronen. och  känner nu nästan bara trummorna som kommer det gamla huset att vibrera och han faller i sömn tills gästerna bryter upp och tar farväl.




 
 

 

måndag 8 oktober 2012

ODLANU

ODLA NU-ERBJUDANDET KOM I MAILBOXEN.

Regnet stampar i backen och den blöta oktoberkvällen trycker mot rutan
så är det inte utan att man börja längta efter någonting vackert i sitt pörte.

Ivarjefall fick jag ett erbjudande från Odla.nu i mailboxen.
Klart jag beställde 5amaryllisar.
Dessutom ingår 3vita hyazinter i priset.

Har man döttra är det en välkommen present.




 
 


Amaryllis Splash
 

 
Amaryllis  Afrodite


F F



F F Färgglada Funderingar




Kom att tänka på färger Vad man tänker på då man hör ordet. Tänker just nu på Monbretian - en lökväxt precis som Dahlian. Löken  måste tas in på hösten  och så på våren planteras ut igen. Mina lökar hamnade bredvid höstrudbeckia som är knallgul. Med all regn som varit har endast en lök gått i blom. Så synd, den är så färggrann och blommar länge länge.



En underbar lysande färg i september
 
 
 
 

fredag 5 oktober 2012

MYS OCH PYS

Med fusklappen för fredagens matinköp i högsta hugg, (halva veckan har fusklappen legat vid hans plats vid matbordet; Och så )

redan vid 11-tiden på fm började han tala om att det skulle bli en tur till lilla ostaffären oxå. Men varför behöver han var nyduschad och dofta NIVEA for Men(moisturising någe nytt)? tja, låt gå, han ska ju ta hela inköpsrundan. ICA oxå. Är ju trevligt  att han får så mycket service av tjejerna bakom disken. Tjejerna är mycket måna om honom, goda  råd och tips, speciellt hon som har skrattgropar och är alltid så kvittrande glad enl. honom. Nej då, han är ingen liten Blyger, utan hänger på. Så de e klart han får ha sin lilla trevliga inköpsrunda. Alltid spännande vad det blir på bordet.

FREDAGSKVÄLL och mys och pys. Gubbs dag att bjuder på middag han har ju bl a oxå varit i lilla ostaffären och gjord ett fynd(enl. henne). Hon den lilla har sagt det är ett fynd (hon ser själv ut som en vällagrad  ost) lägger ner all tid och stor möda på att han får en ingående ostinformation med provsmakning  av de mest underbara ostar, som den spansk Gruyerey (grottlagrad), den jättedyra Germain Langres och t o m HMK som är så exklusiv! Vad som kommer på bordet ikväll blir en total överraskning.

Extremt roligt scenario ikväll vid matbordet: Efter avslutat  måltid ställer gubbs fram en rinnande gräddgul ost som luktar männskofot. Han berättar med inlevelse att den minnsann är från en liten hemlig bergsby som ligger på ett 3mil högt berg i I i i i t a l i i e n  och att osten är lagrad i 50år, ystad av en krum gammal gumma och smaksatt med örter som nu numera är utrotat och till osten ska det drickas ett rödv i i n trampats av 13 nymfer i Atlantis. Ja, mycket exklusivt.   MYS OCH PYS och gott var det måste jag säga, och fortfarande doftar han Nivea for Men.


Stor koncentration (och vem vill ha kritik)
 
Strangers in the Night sjunger Frank Sinatra.
 

lördag 29 september 2012

VID KÖKSBORDET



 
Han bjuder på förrätt
 
Hon sitter tillfälligt på sned vid köksbordet. Hon har inte dukat vackert alls , ingen blomma smycker bordet, och klockan är kanske 5 eller oxå är den 9 och ingen eld på  spiseln. Hon äter en kall kokt potatis med skalet på. Potatisoraklet från TV, mästerkocken, fnyser alltid åt dem som saltar vattnet till skalpotatisen.
Ingenting av saltet tränger genom, säger han, och det har han väl rätt i, men mästerkoken tycks inte äta sina potatisar med skalet på. En kall kokt potatis med saltkristaller på skalet är en läkerhet.
Hon sitter inte och önskar sig nån vol-au-vent i stället. Jo kanske med trattkantarellstuvning......... men vem skulle göra den?
Och när hon är hos sin lilla frisse händer det att hon gräver i väskan efter en penna och så skriver hon av någon gratäng ur de charmanta damtidningarna, eller någon sallad av havets frukter eller nån smörgås, "mättat som en rätt" på ett eller annat kvitto som hon hittar i väskans vimmel, och tänker belåtet att det där kan man väl pröva någon dag - kanske.
Men människan spår och oordningen rår. Hon möter aldrig de där kvittot igen, det ligger nog kvar bland papiljotterna.
Hon har på äldre dar känt en dragning åt Grupp8 . Oh nej då.  Hon är inte på barrikaden, men i tysthet kämpar hon mot kvinnoidealet. Var gång hon har vunnit en - om än aldrig så litet - seger över glansbilden "den perfekta dubbelarbetande husmodern" känns det som om hon blev av med litet gift i blodet. Hon är inte ute efter någon skalp, egentligen tycker hon att karlar är rara, och länge kände hon sig dristig, ja, nästan  dumdristig när hon bad gubbs gå ut med soporna.  Han sprattlade oxå emot duktig i början. Nu spratlar han inte mer.
Ibland hände, när hon just kom med famnen full av tvätt och vattenkannan och någon tebrickan och damsugaren och något barnbarn och hon precis satt ännu ett papper i sin skrivmaskin, som var tom och gubbs kom och sa att skräddaren inte kunde sy i knappar längre, och vad skulle han nu göra, man kan ju inte gå med skjorta där det bara fanns 2 knappar att knäppa? Eller kan man.....?
Hon lärde sig att att stoppa till öronen för denna hjärtslitna vädjan, så kom den dan då hon räckte honom nål och tråd, skyllde på att "jag är lika dålig som du". Numera sitter han from vid köksbordet och kan t o m klara hyskor och hakar. Sticker sig i fingret och småsvär. Ja, annat var det på hans mammas tid  - som han säger -

Men idag fredag lagar han middag .- och lördag oxå!



 Han är rätt bra på sill med kokt potatis!
 

 
 
margareta