Vi lekte vid järnvägsstationen. Spåret dallrade i hettan. Just som tåget gått förbi hörde vi skriket. Inte som en skatas. Ingen vissling. Ett gällt genomträngande.
Det studsade från spåret i solhetten.
Vi rusade dit och såg igelkotten sitta fast på den flimrande rälsen. Den grå stickiga pälsen var uppsliten på ena sidan, det såg ut som krossade färska jordgubbar.
- Morfar, kom och ta loss den, skrek vi.
Han kom med en tung spade: Han suckade, det bruna gruset på banvallen rasade kring hans skorI
Tre gånger lyfte han spaden och slog.
Igenkotten rest tjock borst, den hade kvar försvarsreflexen. Halva igelkotten skrek snett, som besatt.
Morfar hastade bortvänd med blodigt hand för munnen.
Långsamt trampade vi baklänges i gräset, Luddtåtel, borsttåtel, dallergräs kittlade oss på barbenen, i knävecken. Vi bet blåa tandbett på knogarna.
Innför stacketet såg vi hur morfar stod och slog och slog. I det jäsande hettan visste vi inte vem som stönade, ibland lät det som ett barn. Från träden på andra sidan rälsen låg skuggan tät som våt sammet. Så hördes den den dammiga dunsen då morfar sköt ner igelkottens kropp i diket. Hundkäx, grodblad och hirsstarr gapade till.
Här försvann igelkottarna för många år sedan. När jag var liten fanns det många som man matade och tyckte att den var gullig.
SvaraRaderaFöresten så har min änglatrumpet tvärdött. Varför vet jag inte för den var jättefin.
Idag kom två tranor och landade på sin väg på flytt. Iår hade dom inte någon unge med sig och det känns tråkigt. Annars brukar dom ha en unge och ibland tvä. Ingen bra sommar för fåglarna.
Kan tänkas att något rovdjur har tagit ägget.
SvaraRaderaMen de var ju jättetråkigt att änglatrumpeten har dött.
Vi får tro att det är den tråkiga sommaren som har ställd till med allt elände.
margareta
Nej men fyy, vilken läskig historia! Jag som är väldigt visuell såg allt som i en film! Tur att morfar fanns där och kunde förkorta lidandet dsock.
SvaraRaderaDenna sommar har jag mest sett överkörda kottar, men i början av veckan kom det en över vägen här i närheten. Jag blev så glad så jag ropade högt när jag kom körandes. Hoppas att den klarar sig!
Kram, Lisa
sommar är inte bara sol och doft av sololja och tralalala - det finns ett annat oxå.
SvaraRaderamargareta
En fin berättelse om en tragisk historia. Om man absolut måste avliva ett djur vill man ju att det ska dö snabbt, inte hinna lida så länge.
SvaraRaderaAnnars vet jag att igelkottar är ganska känsliga djur. När vi bodde i stan (Skellefteå) hade vi ofta besök av igelkottar. Dom parade sig utanför bron, hela familjer traskade omkring på tomten. Nu hade vi stängslat in vår baksida för att hundarna, borderterrier på den tiden, skulle kunna vara där utan att springa ut på gatan eller till grannarna. Trots det kröp igelkottarna under stängslet, som var tätt intill marken, och tog sig in på tomten. En av hundarna var galen på dessa djur. Hon bet dom tvärs över ryggen, taggarna till trots, och så var dom döda. Sedan fick jag sitta och plocka igelkottstaggar ur munnen på Teja, som hon hette, och plocka igelkottslöss ur både hennes päls och mitt hår!
I Skellefteå finns det gott om igelkottar men här ute på landet, som också är en växtzon kallare (6), har jag aldrig stött på någon.