Ingen är som Cikorian! Ingen blomma är så blå som den.
Det latinska namnet uppges ha arabisk härstamning. Cikoria skulle då betyda "jag står vid vägen".
Vägvårda kallas den ofta hos oss. Blomman pryder vägarna, vårda dem, reser sig över dikeskanternas blommor.
Under medeltiden hette den ibland vägvänta, där det ofta är en flicka som väntar vid vägen på sin älskade.
Vägvårda växer som blåa band utmed diken på och landsvägar på Gotland, Öland och i Skåne, men sällan i inlandet och norr ut.
Klockan åtta på morgonen slår den ut sina egendomligt blåa blommor med toppfransade kronblad, spridda över hela stjälken. Klockan 4 på eftermiddagen - senast - slår den ihop sin skönhet.
Har försök att så in den i min skog nu i flera år men tyvärr inte lyckats.
Undflyende och konkret. Den hastigaste, mest plötsliga doft är som drömmen: Söndagförmiddag. Mamma rosta roten av cikoria på vedspisen. Sedan skall den malas till en kopp surogatkaffe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar