Sidor

söndag 2 december 2012

HARDENÄRAN

Och åter kom det alltid så överraskande, förföriska ljuset. Som en glimt av kärlek.

Så bland alla föebud som haglar över oss, borde man kunna peta i ännu ett, nämligen för föräldrar att skaffa barn till världen i tät anslutning till julen. HON har sin födelsedag just när man är som pankast. Renons på pengar och presentidéer.     Men firas måste den ju.

När jag kom sprang HON emot mej, till hälften barn, till hälften kvinna, barfota, med plåster på tårna och med det blanka långa håret sköljande ned över en violett tröja, en något ljuare violett 3-meter lång och lindrig ren ren halsduk och violetta tajta jeans med många lufthål,  och där var kompisar och grön tårta med små ljus som föll omkull och skär marsipanaros, och en av kompisarna  - med uppsatt hår och diamanter i näsan, tiden går - var klädd på samma sätt som HON. Tydligen inne med violett. Lagom depraverat och häftigt, för man ska ju inte verka för ung i sitt första tonår. (Ibland reser HON sig går därifrån. In till sig, stänger dörren och sätter sig och ritar. Att vara medelpunkt är påfrestande, det vet varje jubilar).

I bakgrunden  - poppade M Uggla på Cd:n på högsta volym, hunden skällde, Mozart skrek och klagade,  och över all församlad decibel skrek vi HARDENÄRAN och fick kaffe och den gröna tårtan.

Men så hördes det snyftningar från lilla systern, som på morgonen hade givit sin syster en mycket liten råtta av glas, utan öron som rök då hon själv tappade råttan i golvet. Den råttan fanns inte med bland födelsedagspresenterna, vi är känsliga när det gäller våra egna gåvor,  om än så liten, men HON storasyster omfamnade henne visade att den låg på kudden i HENNES säng.

Men nu ristad av snyftningar drog lilla barnet sin momo in i en vrå, strök undan håret  från mitt öra och väsnade blött hur orättvis det var att endast en i familjen fick en massa paket, när det fanns en liten till, som inte fick någe paket alls.

Ja, den momo hon tänker då på allt, till all lycka hade hon med sig ett litet paket med rött sidenband som innehöll en ask kritor.   SÅ FRIDEN BLEV NÅGORLUNDA ÅTERSTÄLLD.

MARGARETA

 



9 kommentarer:

  1. Tur att mormor tänkte till där och räddade dagen för den lilla....

    SvaraRadera
    Svar
    1. mormor har ju varit med om, och hon vet.

      margareta

      Radera
  2. :-))) Jag erkänner, min äldsta dotter är född på juldagen. Men, men, hon är fin som snus ändå. Fin berättelse!

    SvaraRadera
    Svar
    1. oj oj, så mycket FEST det blir alla jular. Kul


      margareta











      Radera
  3. En helmysig berättelse! Som vanligt, vill jag tillägga. Det är ett sant nöje att läsa dina anekdoter. Tur att mommo är så klok, för det är inte lätt för en liten att förstå en sådan orättvisa.

    Kram, Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som tur var, då(mormor visste ju inte att hon 15/20år senare skulle sitta vid en laptop och internet) hon ("helt egoistisk"), roa sig för sin egen räkning med alla roliga minnen hon skrivit ner i en skrivblock och sparat genom åren.

      margareta

      Radera
  4. Tre barnbarn har jag och alla är födda i fattiga januari.Ibland har jag löst det hela med "presentkort". Vi går ut tillsammans och handlar vårkläder någon gång i april-maj.Nu är de ganska vuxna och vi kan kombinera jul- och födelsedag eller fylla på deras bankkonton lagom till födelsedagen.Bra för både givare och mottagare då de inte alltid är så förtjusta över mormors val av presenter.
    Kram /Kerstin

    SvaraRadera
    Svar
    1. hej, visst har det blivit så, barnen vill själv köpa sånt de gillar!

      Oxå en mormor måste lära ett nytt tänkande. (men han var ju ändock alltid hennes lilla plutt och nu är han 26år och 176 lång och äkta man)

      Radera
  5. Vi har en jubilar den 27 december, det äldsta barbarnet, så det gäller att köpa födelsedagspresent när man köper julklappar för ut i västa julrean vill man ju inte.

    Håller med Lisa att det alltid är roligt att läsa dina anekdoter, eller minnen kanske man ska kalla dina fina berättelser.

    SvaraRadera