MOZART

Blåa  cykeln susar liksom fortare än vanligt när den kommer runt hörnet av grusvägen. En gäll, skärrat röst skriker:
- Mamma, Fanny, Lina jag har hittar någonting!
Det har varit en kulen och tryckande dag med strykande regnmoln, men nu när eftermiddagen höll på att böja över till kväll, övergöts himlen av en varm rodnad och sjön glimmade hemlighetsfullt i mörkblått och orange som en orientalisk matta. Soldränkta hästar i hagen.
Cykeln gör en duns-landning. Snabba tramp nerför grusstigen.
Vaäre?
- En liten näbbmusunge. Alldeles liten. Den vinglade omkring alldeles ensam. Mozart lekte med den. Och Mozart smög omkring den lilla stackare och lätt sådär otäckt blodtörstig. MOZART, oooh Mozart hur kan du. Hon tar upp Mozart, hennes älskling, trycker honom hårt i famnen. Du FÅR FÅR  inte göra så. Hon har svårt att tala, tårarna rinner nerför hennes solbrända kinder, hennes halvmeter-långa solblekta  hår klistrar mot kinden. .

Vajert! Tänk om vi kan rädda den , säger Fanny, som t ex Hamstern! Får jag hålla den? Oooo, va söt och mjuk och så liten!
Hur gammal kan den vara? 1 vecka höst, kanske lite mera. Tänk var kan hans mamma vara och så den har frusit i natt när det störtregnade.

En skokartong, Fanny hämta fetvadd, en varm kofta. Han ska kanske ha varmvetekudde. Trummande av fötter i hela våningen, känn så mager han e, oooh Lina, som oxå är blank i ögonen.
- Vi måste ge han mat.
Ny aktivitet. Grädde, köttfärs. Äru ding, han har ju inga tänder ännu. Tjafsa inte så mycke.
Barfota fötter trumma bort mot köket och kylskåpet. Där, hela tetran 3dl i skålen. Ska han matas med tesked? Lådan med teskedar rivs fram, en matsked, nej liten tesked.  Nej, han  lapar ju  ännu. Isch, nu börjar det blir kladdigt, han nästan drunkna i grädden. Gapa nu, lilla fina så ska du få något gott. .Ska kanske va äggula i blandad. Sätt igång genast, genast. Nu kommer mamma:  Maja snörfla:  Mozart, de e Mozart som lekte med honom, skakade honom. Maja, hör nu, så gör alla katter, katter jagar sitt byte, möss och råttor, fåglar. Men, han får ju mat här hos oss.  Men musen ligger där med matta ögon. Den är inte ens rädd, bara skrämmande stilla. Solnedgångens glöd  har slocknat bort  för länge sedan. Den lilla näbbmusen ligger där orörlig. Ingen vill riktig erkänna det där främmande okända som håller på att ske. Nu tar mamma lilla näbbmusen i hushållspapper och går till soptunnan. Maja ligger i vilstolen på verandan med Mozart hård tryckt intill sig, du får inte  göra så en gång till, för jag blir så lessen. Men Mozart vispar med sin långa fina svans, är man Norsk Skogskatt så är man. I köket har skålen med grädde och äggula blivit renslickad för länge sedan av voven Franzzi.