Det första handgreppet familjen gör, då den kommer hem, närhelst det sker, är att sätta igång sin HiFi. Familjen älskar sin HiFi. Fredags- och lördagsnätter ägnar de den sin dyrkan helhjärtat.
I motsats till husets andra hyresgäster tycks den unga familjen åtnjuta total lomhördhet. Men den infinner sig nog på sikt hos de andra.
Ibland händer dett att någon i vånigen över och under eller bredvid frågar sig när egentligen den unga familjen talar med varandra. I lägenheten är det ju omöjligt. Där härskar HiFi.
I huset bor oxå en äldre man. Han tillbringar fredag-lördagsnätter på sin sängkant med huvudet i händerna. Ibland försöker han lägga patience vid köksbordet, men han hör inte vad han tänker. Nej, inte ens så det räker till patience
Ungafamiljen har ett stort och musikintresserat umgänge, som tycker om att titta in. Ofta, allt för ofta, händer det att sprida delar av bekantsskapskretsen först vid 3-tiden på natten kommer ihåg att de lovat besöka ungfamiljen. Det man lovat ska man hålla.
Då de väl har samlats på den stillsamma gatan, där det gamla huset med de stillsamma vanorna är beläget , uppstår det besvärligheter då de vill påkalla uppmärksamhet, det dröjer, då ungfamiljen är så uppspelta av HiF´s eldiga prestationer, att de troligen inte skulle märka om man kastade in en handgranat i lägenheten. Inte då förrän HiFi tystnade. Men utebesökarna ger sig inte så lätt.
Efter halvtimme av samstämmiga rop, visslingar, bilsignaler gått, händer det turlig nog att ungfamiljen shakar förbi fönstret och ,sidär, ser sina vänner där nere på gatan. I sin glädje öppnar den (ungfamiljen) fönstret, och då slår musiken ut som lågor och kastar sig även den vägen in i lägenheterna omkring och gamle mannen tappar korten på golvet. Därefter skriker ungfamiljen glatt välkomnande ord till vännerna på gatan. Ha ha bortkastat, inte minsta chans att höra varanda.
Ungfamiljen är gästfri. Den är en stor öppen famn. Nu skyndar den ned och låser upp porten. Dörren till våningen står på vid gavel och den som bor på andra sidan farstun stiger upp och tar sitt 3 magnecyl.
Nu när alla kära vänner träffas under HiF´s ljudmatta blir resultatet en glädje så stor, att den gamle mannen går ill verktygslådan och hämtar en hammare. med den bultar stingsligt nog i golvet. Han har inte nån förståelse för den stora sanna musikglädjen.
När han har bultat en kvart eller två, händer det att HiFi dämpas någe. Tankfull trycker den gamle in ett par öronproppar längst in i öronen. och känner nu nästan bara trummorna som kommer det gamla huset att vibrera och han faller i sömn tills gästerna bryter upp och tar farväl.
Jag hoppas verkligen att du inte har det på det där viset! Jag vet att många har det och det måste vara odrägligt. Ett påpekande till hyresvärden är nog det enda som hjälper om man inte får gehör på sina klagomål till familjen direkt.
SvaraRaderaSom tur är inte jag.
SvaraRaderaMen gamle farbron har det inte lätt, fortfarande. Han försöker byta till en annandel av orten, fast de kan ju ta tid
mw
Jag skrattar så jag får tårar i ögonen av ditt berättande.
SvaraRaderaDock kan man få tårar i ögonen av störande grannar också. Av annan anledning. Inte kul.
Jo håller med dej, men farbron ska flytta snart till ett annat område.
SvaraRaderamw
Så där kan man ju inte ha det. Ni måste ju be hyresvärden prata med dom för tydligen gör dom det ju av ren obetänksamhet. Man tänker ju inte så långt kanske när man är ung men man måste ju ta hänsyn när man bor så nära varandra.
SvaraRaderaJag har inget sådant problem och på somrarna när min son och co spelar gitarr och väsnas nere i köket bara njuter jag men det blir lite på annat sätt.
klart de är besvärande då man bor i lägenhet. men jag var likadan då jag var i den åldern, minns ännu rock on roll-tiden. Och sedan beatles.
SvaraRaderamen den snälle farbron ska snart flytta.
mw