Sidor

söndag 11 mars 2012

VÄNSKAP

Francesco Alberoni från Milano, som har skrivit innerligt om förälskelse och kärlek, har - kanske motvilligt, han är ju italienare - kommit fram till att VÄNSKAPENS gud är ett strå vassare.

Vänskap, inte att förväxla med allmän vänlighet, kan aldrig vara dårskap. Kärleken är det nästan jämt. (För att inte tala om passioner!)

En vänskap däremot kan egentligen  inte dö. Den dröjer sig kvar i ett leende, minnet av skratt och tröstens ord. Vänner behöver inte hyckla känslor De behöver inte låtsas vara i himlen när de inte ens är halvvägs. Att en vän sviker ÄR ovanligt.

Friheten är vänskapens kännetecken , sa Alberoni. Nej, vänskapen gör inte illa. Inte medveten.

Sin vän väljer man kräset. En vän måste ha en viss kvalitet -  (Av kärlek kan man ju nästan drabbas till vem som helst)  .

En juvel?! Den är mera som en pelargon i kruka, eller en varm halsduk..

Och nu flyger 6 svanar mot de blåaste  blå.ä

3 kommentarer:

  1. Ack så sant... Vänskap, sann vänskap, är en vacker gåva. Tyvärr är det inte lika lätt att hitta en riktig vän när man kommer upp i åren. en anledning är nog att man blivit så kräsen. Det är helt klart kvalitet och inte kvantitet som gäller!

    Onsdagskram från Lisa

    SvaraRadera
  2. Hej Lisa, ju det är så sant så, man blir så kräsen. Här på bilden har jag Maja, hon är mormorsvän. Fortfarande får jag kramar, riktigt innerliga kramar, hennes ögon har en så härlig värme då hon ser på mej.

    margareta

    SvaraRadera