Jag började med Irisblomman i berättelsen om min trädgård, Iris histroides major. en ljusblå skönhet inte högre än 12cm. Strax efter så kommer då Iris reticulata som sprider sig tacksam. Trots blås och kyla fortsätter att blomma. Detta låter enkelt men är obegripligt att en så pass skör blomma inte förstörs under ett vinterväder. Men, om nu de finna vädret fortätter så kommer då äntligen Iris Kathrin Hodgkin, Som jag har väntat. Hon vill stå mera skyddad, tycker inte om snålblåst, äre mera än 12cm hög, har ganska stora blommor i bleckblå med gul och mörkare blå tecken. Hon är helt fantastisk vacker, som en akvarell av Lars Lerin, om han nu målar Irisar. Hon är svår att få tag på och ganska dyr! Men kan bli en eftersökt vårblomma med tiden.
Vilken liten skönhet!!
SvaraRaderaJa tänk ändå så olika det är i vårt land. Vissserligen har jag en massa knoppar som kommit sig en bra bit upp, men det är utmed husväggen där maken har skottat bort snön.
SvaraRaderaDen ser riktigt läcker ut den lilla irisen. Dom irisarna jag har i min trädgård kommer upp i sommar och är en mörkblå, mellanhög variant, som min svärmor har planterat någon gång för mycket länge sedan.
Ja vet du, hon är så vacker. Och jag förstår inte att en sån storblommig blomma med så tunna silkestunna blad klara av snöblandad regn och ibland isiga vindar. Men det måste ju bero på att den ursprungligen kommer från Kurdistan. På de höga berg med snö och is och hemska stormar..
SvaraRaderamargareta