Sidor

fredag 28 september 2012

LIVETS STORA FRÅGOR!



Det blåser en frisk septembervind och äppelträdens grenar gungar tungt sin oerhörda börda. Hur i hela friden kan det bli så mycket äpplen ett år som i år? Regn och regn och rekordskörd. Underligt. Ännu är vinterfrukten hård men kyligt som det redan är kanske tiden är inne att plocka ned den.
Gubbs hjälper mej ut med stegeen och gillrar upp den under HUSMORS-äppleträdet. (Ja det fanns en sort som heter så som kom någongång på 1940talet)
Åt sig själv bär han ut en trädgårdsstol med dyna och ställer mot stugväggen där det är lä och skönt, dra fram kvällstidning och ridsport ur rockfickan och sätter sig till. Ger mej först ett öga.

-  Ge farao i att trilla ner och förstöra julen för mig, säger han omtänksamt och vecklar ut tidningen. Äpplen förresten, muttra han förargad, jag äter aldrig äpplen.

- Varför ska du ta såna risker? Tänk på att du är i lårbensåldern.

Efter såna ömma tillrop försjunker han i tidningen och jag plockar iskalla äpplen som doftar så ljuvligt. Särskilt Åkerö. Men varför sitter alltid de vackraste högst upp? Och varför måste de faller ner 3 när man rycker loss 1? De sitter då fast ordentligt.

Gubbs vände på blad och trädet fällde sina. Vinden for med tungt sus genom träden.
-  Där står du på din pinne helt sorglöst och obekymrad, sa han över tidningen. Vad vet du om de kval och farhågor som tynger andra stackare?

Nu har han blivit social, tänkte jag och rev bland grenarna. Bäst att avvakta.

-  Har du t ex i din ytliga fladdrighet någonsin funderat över om man kan ha korta armar i sakristian? fortsatte han allvarligt

Uppriktigt sagt nej,  aldrig,  och flyttade stegen till Cox Orangen. I början trodde jag Gubbs skulle hjälpa till, men han var djup inne i världens elände och de STORA FRÅGORNA.

Se här, se där,  utropade Gubbs triumferande. Äpplen och annan flärd bekymmra dig, men det väsentliga ? Vi behöver inga äpplen. Jag äter inga äpplen. Men hör här! Om du åker buss och det kommer en mamma med sitt barn, lämnar du då din plats åt den trötta lilla mamman?

- Vet hut! sade jag.

Hetsa inte upp dej så du trillar ner och säkert skulle förstöra min påsk oxå.

-  Människan har det svårt, fortsatte  gubbs och bar in stegen åt mej.Mitt hjärta blöder för dem.

Den primära förutsättningen för ett samliv, ja, för ett liv överhuvudtaget, är ju att veta hur ärmarna ska var i sakristian.  Fanns inte frågespalter i tidningarna skulle vi aldrig få veta.  Jag kastade ett stort Husmorsäpple på gubbs  och mörka regnmoln började närma sig.











5 kommentarer:

  1. Hoppas att du bombade honom med äpplen och tryckte upp ett riktigt stort ett i häcken på honom den rackars retstickan. Farligt att reta upp starka kvinnor som du och jag får då kan vad som helst hända.
    Jag är som tur är utan gubbe för jag minns hur det var att ha någon sittande i godan ro och gnodde omkring som en skållad råtta själv. Ja hua som dom är männen.

    SvaraRadera
  2. Han gillar att retas! (Måste säga han e rätt kul). men så fick han bära alla korgar proppfulla ner i källarn, och sedan bjöd han på middag(vid köksbordet). Gullig tycker jag.
    margareta

    SvaraRadera
  3. Så rart av honom att påpeka att du är i lårbensåldern, ha, ha. Jag utgår från att han har glimten i ögat. Men... läser man tidningen så kan man ju få mörka moln att hopa sig. Elände, elände och elände. Då är det bättre att plocka äpplen.
    Här fick vi knappt några äpplen alls i år :( Jag tror inte äppelträd bryr sig om vad det är för väder. Här blir det frukt vart annat år oavsett.
    Synd att han inte äter äpplen när ni nu har så många olika sorter ;)

    SvaraRadera
  4. han har MYCKET glimten. På kvällen fixa han käket och är rätt hyfsat.

    Men härliga doft av äpplen som jag har i en STOR skål i mitt sovrum. Då jag titt som tätt vaknar til på natten och då känner äppeldoften.

    margareta

    SvaraRadera
  5. Ha ha ha - härlig humor! Vad vore livet om man inte fick retas lite ibland - så där lagom..... Och skratta tillsammans!

    SvaraRadera